Det pågår liksom mycket häruppe (nu ser ju inte ni, men jag knackar mot skall'n) och Karins Konstgrepp beskrev det så bra. Det är som att det kliar i själen. Som att jag vill något, men inte riktigt vet vad.
Vaknade klockan 12 efter en jobbnatt, dryga tre timmar sömn har en tendens att göra mig lite manisk. Men det är samtidigt då jag kommer framåt i mina tankar. Och i mina planer. Min bloggning har varit under all kritik, och först trodde jag att jag kanske var färdig med bloggandet. I know! Jag tror att jag kommit på nu, att jag vill dela på bloggandet. Stay tuned, jag måste fundera på detta lite till.
I övrigt då? Jag vaknade, gnuggade sömnen ur ögonen, for ut på en härlig löptur. Sedan vart det ett skakigt bröstpass, sist men inte minst så tog jag lite kort på Dinos rum. Han ska nämligen ha med dom till dagis, tips från coachen - ta kort först och styrketräna efter. Skakiga kort.
En litet smakprov på Dinos rum, mitt favoritrum i hela huset <3
2 kommentarer:
Vad mysigt!! Sover han uppe eller nere?!
Han sover uppe, blir som en koja där. Och hög kant, han pratar ofta om att vara försiktig för annars kan man ramla ned och bli blå på huvet som ett blåbär :)
Skicka en kommentar