måndag, september 16, 2013

Lucky me

Vet ni vilken tur jag har som har så bra träningskompisar? Igår, på väg mot en katastrof - hade just upptäckt det största bekymret med att kombinera nattjobb och träning: hungern! 

Sov för en gångs skull superbra, vilket resulterade i att jag mumsade goa plättar vid åtta på morgonen. Jag sov, vaknade vid 16 - glad att jag sovit så bra. Sedan slog hungern till, magen bara krampade ihop så till den milda grad att jag kallsvettades. En timma innan passet skulle börja satt jag dubbelvikt, och undrade hur fan jag skulle kunna studsa på en bräda om 55 minuter. Det gick inte fort att göra sig klar. Hade 27 minuter på mig när jag for hemifrån, så jag panikringde bästaste Ann! Hon hämtade ut min biljett, räddade mitt kort från att bli spärrat, ställde fram en bräda och hämtade en handduk åt mig. Vad skulle jag göra utan henne? Magontet släppte så fort magen verkligen var säker på att det var dags för mat.

Som grädde på moset så fick jag jag provsmaka hennes proteinplättar, en hel matlåda av dem. Ja, jag vet vad ni tänker - men hon är min träningskompis, ni kan inte få henne. Har just ätit dom efter nattjobb, smakade mumma ska jag säga er. 

Åt denna goda sås till

Nu ska jag lägga mig, och komma på hur jag kan undvika den stora hungern som uppstår på dagarna...hmmm... 

Inga kommentarer: