Ärlighet varar ju trots allt längst

Jag läser många träningsbloggar, och slås ofta av en insikt. Dom tränar alla möjliga saker, äter helt exemplariskt. Aldrig en sötsak. Aldrig en hämtpizza. Och till följd borde ju även deras resultat vara förbluffande! Dom borde ju vara jädra HULKEN vid det här laget.

Mitt mål har alltid varit att vara ärlig med bloggen, att liksom visa på verkligheten. Vara lika ärlig med att jag äter godis, som att jag äter protein. Visa på att JAG kanske inte heller alltid har tid med min träning, men att det går att lösa. Inte för att ge andra en känsla av att inte räcka till, utan för att de ska känna att "kan hon, kan fasen jag!". Men visst, nog kan jag känna mig som en hycklare när jag står och plockar lösvikt - och timmar tidigare har skrivit ett inlägg om träning. Så tänker jag aldrig någonsin känna igen, efter att det här himla godislöftet är slut tänker jag absolut inte sätta upp en perfekt fasad (även om jag aldrig gjort det) utan fortsätta visa ett helt realistiskt sätt att leva.

Visa upp livet helt enkelt.

(Bilder från förra veckans axel och ryggpass)

Ibland kommer livet emellan.

Det är sällan jag missar ett pass, kanske håller jag på att tackla av? Haha, nä... Men idag har jag ingen barnvakt, och det känns rätt okej ändå. Dino behöver inte hetsa iväg, även fast han älskar att vara hos farmor och farfar, men det har varit dagis så himla många dagar nu. Jag vill rå om honom lite. Dessutom är det min enda lediga dag, imorgon jobbar jag igen. Kroppen känns sliten, och trött. Skör skulle jag vilja säga.

Tanken är att vila hela dagen, och om orken, kroppen och viljan finns ikväll - så får det bli att knåpa ihop ett eget pass.

Så nej, egentligen vill jag inte avboka det superfantastiska mixpasset som Jossan satt ihop. Men men...

Längta längta LÄNGTA

I min, snart sönderlästa, tidning: Träna nu, så fanns det ett intressant reportage om bålträning. Bland annat Dragon Flags, som det vore jävligt coolt att kunna göra. Men även en del om ett hjul, ett mycket fiffigt hjul. Kungen av magövningar kallades den, hihi.

Så, när jag beställde från Gymgrossisten kunde jag ju inte låta bli. Det vart ett hjul, och nu längtar jag så innerligt efter att det ska komma!

(Sedan vart det även lite protein, celsius och omega 3)

Spring i benen.

Men ont i knäna, måste tametusan skaffa nya skor. Någon som har tips på riktigt bra ena?

Vart i alla fall en liten tur, för att sedan bege sig till grillkväll på dagis. Det vart helt fel, Dino var nämligen inställd på att åka hem. Han stod vid grinden och upprepade "Hejgå". Sedan grät han. Och grät ännu mer. Sedan åt han. Och då vart det lite roligare. Nu är vi trötta båda två...

"M"? Du är en stor inspiration för mig!

Är vansinnigt seg att underhålla bloggen, men är seg på att underhålla allt i livet just nu. Jobbnatt 3 av 4 är klar, och imorgon klockan sju så kommer jag att ha gjort 6 jobbnätter på 7 dagar.

En av mina allra mest inspirerande följare "M" skrev en kommentar för en vecka sedan - och det har bara inte kommit till att svara. Skamligt, men förlåt. Jag tänkte på det du skrev om löpning, och lyktstolpetipset (att springa en lyktstolpe längre) var ju klockrent! Jag brukar tävla mycket med mig själv, och ha bra musik i öronen. Första sommaren ville jag kunna springa hela elljusspåret utan att stanna (det långa, när jag började var jag tvungen stanna tre gånger på det korta!) och det gjorde jag! Förra sommaren ville jag springa en mil, under en timme - och även det gick! Tävla mot sig själv, det är mitt bästa tips. Och håll ut, från början är löpning trist - men sedan blir det magnifikt!

Med ditt knep kommer man ju till slut springa till världens ände...

Och angånde maghullet, det där är knepigt. Kvinnor har det rent genetiskt kämpigt att få bort det, rör man bara på sig och äter någorlunda så kommer det oundvikligen försvinna till slut - men det kommer inte vara det första att fara. Dock, finns det en väldans positiv grej med det - kroppen hinner vänja sig med att den förändras. Huden hinner förändra sig, istället för att bara samlas på magen som än kängurupung (egna erfarenheter). Ha det i bakhuvudet!

Och bra jobbat! HEJJA HEJJA!

Nu - ladda om för jobbnatt. Längtar efter att vara pigg, att få äta upp mig ordentligt igen och att få träna riktigt himla hårt. Snart, mycket snart!

Om det där godislöftet...

Det är en del som undrar hur det går med (det där nedrans) godislöftet. Och då skulle jag vilja svara såhär:

Kära godis.

Jag vet inte om jag förstod den fulla vidden av våran relation. Jag tänkte att vi gillade att hänga tillsammans, en lördagkväll och kanske en helt vanlig tisdagkväll till Top Model. Jag trodde att vi skulle inse att vi inte var så viktiga för varandra. Att lite tid ifrån varandra skulle få oss att inse att vi inte behövde varandra. Inte egentligen. Jag trodde det skulle bli lättare med tiden. Men det enda jag insåg är att jag verkligen vill spendera de där lördagkvällarna tillsammans. Bara 6 dagar, 22 timmar och 44 minuter kvar och det kommer att firas. Det har talats om en stor skål med godis när klockan slår över till midnatt nästa söndag. Det har även talats om jubel. Ja. Men va tusan. Det har även nämnts fyrverkerier.

Rent instinktivt så känner jag lite såhär om godis numera:

(missa inte att se till den biten när han står på en klippa, med vinden i håret, helt iklädd jeans från topp till tå. Det är underligt vackert.)

Om vi nu ska fokusera på det positiva...

...så hittade jag äntligen tidningen med stort T igår. Vilken djungel det har varit, jag har liksom ganska stora krav på en tidning. Den senaste jag köpte hade ett stort reportage om LCHF, i negativ bemärkelse, och när jag vände på bladet var det reklam för LCHF-kokböcker. Inte okej.

"Träna nu" var lite mer inriktad för oss gröngölingar i gymmet, utan att på det viset vara nedlåtande som vissa "tjej-tränings-tidningar" kan vara. Bara väldigt information.

Den får fem stycken "icke-sovande-nattarbetande-Saror" av fem möjliga.

Jag tror jag drivs utav solenergi.

Vi startade dagen med att ta en promenad, det har blivit så hela veckan. En promenad på 3-4 kilometer brukar Dino klara av att sitta still (okej, inte still) i vagnen. Och idag är det ju verkligen luftvarmt! Jag gillar't!

Nu sover Kia och snarkar i hallen, Dino ligger i sängen och jag tror jag tänker göra detsamma. Lägga mig ett tag.

Kvällsfika.

Det är svårt att blogga, när man inte känner sig så värst inspirerande. Snarare som en "what not to do". På sju dagar jobbar jag sex stycken nätter. Efter första natten var det utvecklingssamtal på dagis och efter andra var det möte på jobbet. Så, det har inte blivit många timmars sömn - och jag följer inte direkt mina egna råd just nu. Det blir för lite mat, för lite protein och för lite vätska. Nu gör jag ett tappert försök att upprätthålla något, så kvällsfikat blir proteinpudding med hallon. Äntligen! Men jag vet ju vad som kommer efter allt det här, ledig tid.

Måste bara berätta att Dino varit på dagis idag. När jag hämtade honom så berättade fröken att dom var på utflykt, hade klappat får och ätit korv. Sedan sa hon att han hade läst en bok, tre gånger! "Satt han still och läste en bok" frågade jag för att vara säker på att jag hörde rätt. Jepp det hade han gjort! "Ja, ni ska se att det blir något av den där pajken med" deklarerade jag stolt till hans fröken. Får och korv i all ära, men att sitta still och läsa en bok.

Wow.

En underbar dag!

Jag vet inte ens hur jag ska kunna börja beskriva den! Solen har skinit, jag och Dino cyklade iväg till en lekpark efter middagen. Sedan for vi förbi Konsum på vägen hem, och Dino fick välja en glass.

Så härligt att äntligen få spendera lite tid med min underbara kille, nu kommer jag att jobba 2 nätter, vara ledig en och sedan jobba 4 nätter!

Men nu glömmer vi det igen, och återgår till denna dag - som gett mig sommarfeelings...

Woooohoooo!

Upptäckte just att i rätt ljus, så har jag ju faktiskt en antydan till bröstmuskler! (och nu är dom inte ens nyligt tränade)

Kanske det här dåliga träningsstreaket är på väg att vända nu? Jag tror det!

Sunny Monday!

Härlig dag! Jag och Dino är lediga tillsammans, och vi startade dagen med en promenad. Sen har jag legat i solstolen, medan Dino har sovit. Den avslutande delen av dagen tänkte vi spendera i med lekparkshäng. Äntligen.

Jag har länge funderat på att skaffa en liten sulky att använda när man promenerar. En liten framåtvänd smidig sak, men. Jag upptäckte idag att det spelar ingen roll åt vilket håll vagnen är vänd - bara sonen är framåtvänd.

Tjött.

Och Dinosjuk, jag längtar efter att krama honom och leka. Dessutom har det utlovats fint väder till imorgon!

Idag vart det jobb mellan 8-16. Mina snälla arbetskamrater lät mig börja åtta istället för sju, och det tillsammans med att jag somnade tidigt gjorde att jag kände mig ganska utvilad. Första gången på länge!

Ikväll vart det pump och combat, aldrig någonsin ska jag köra pump före combat igen! Benen vägde typ två ton efter! Skönt ändå, och nu är jag sådär gosigt trött. Dags att sova!

Lördagsmys!

Jag skrev just ett långt inlägg, det dröp av gnäll.

Sedan hejdade jag mig för en sekund, tänkte "vill jag verkligen publicera det här"? Och nä, det vill jag ju inte. Inte egentligen.

Det vart ingen träning idag. Och jag tänkte slå mig på att förklara varför det känns så surt! Jag har farit på träningar med feber, med lättare skador, med rinnsnuva - men imorse var det något mycket värre! Ingen energi (och förmodligen lite av sån där feber också). Ingen ork. Och nu väntar jobbdagarna from HELL! Om jag inte stannade hemma för att vila lite, så skulle kroppen vara helt förstörd innan man får vara ledig nästa gång.

"Beslutet om att träna eller inte, det togs för länge sedan".

Flera år sedan i mitt fall. Det handlar inte om att man vaknar på morgonen och sedan beslutar huruvida man ska träna idag, eller inte. Det är inte ett beslut längre. Det bara är så. Det är redan bestämt. Nu blir det ett rygg/axelpass i källaren. Ett pass som fått vänta alldeles för länge, precis som allt annat just nu.

Veckans höjdpunkt, ett litet steg i rätt riktning:

Vilken tur att det nästan var sommarvärme i förrgår.

Finns det något rarare än blöj-bebis-rumpor? Jag tror inte det. I onsdags när Dino hade varit hos sin farmor och farfar så smet han när han kom hem. På baksidan återfanns han - utan byxor och skor.

Men, för jädra skitlycklig.

Tur att det var 15 grader varmt ute, fortfarande.

Nu vänder det!

Jag tycker att har man inget bra att säga, så ska man vara tyst. Därför blir det inte mycket bloggande under motgångar. Men ikväll känns det som att det vände - precis ikväll. Det känns ljust, ett glatt sms, solen, bodycombat, nytvättad onepice och en skön dusch!

Dessutom fanns det äntligen Kesella igen på affären, det har varit slut på så många ställen, så länge! Äntligen! Jag passade på att handla upp ett lager, så man alltid har ett gott mellanmål hemma.

(Haha, jag ser extremt lidande ut - men det var så ljust! Dessutom ser jag naken ut, men är det inte.)

Skröpplig.

Fan. Idag känner jag mig som 80 år gammal. Mitt knä gick sönder igår när jag tränade. Träningen var i övrigt ganska oinspirerande, jag kunde bara springa 2,1 km på löpbandet innan knärackarn började klaga. Ganska högljutt. Idag sitter det kvar. Och när jag bar en trött och less Dino idag på lasarettet, så var det något som skar sig i ryggen. Jag är ju för tusan hälsan själv, i vanliga fall! Pappa ligger på lassa han är skröpplig han med. Men på bättringsvägen likväll.

Så. Nu var det färdigklagat för mig. Jag tänkte ta en tupplur, och vakna på rätt sida. Ha en bra, blåsig, måndag.

Kvällsfika.

Vissa dagar känns godisförbudet bättre än andra. Idag känns det helt okej! Kvällsfikat vart nya Kesella citrus och jordgubbar. Gotteligottgott.

Om jag inte visste bättre...

...skulle jag tro att Big Brother-Hanna är hans mor.

Träning är en STOR vetenskap.

Jag klurar och klurar, men det känns som att jag bara skrapar på ytan. Det blir mest ett försök att förbättra lite, bara lite - åt gången.

Jag har lagt om träningen lite och försöker hålla isär konditionsträningen och styrketräningen, för mer muskler och mer muskeldefinition (och även bättre kondition of course). Därför blir onsdagar, och söndagar alltid kondition (alltså bodycombat, spinning, löpning eller så). Planen är att tre av de andra dagarna ska innehålla styrka, och sedan två vilodagar (blir det sju dagar?) måste man väl ha.

Jag tror på det här, för det känns fysiologiskt ganska LOGISKT att löpning och styrketräning motverkar varandra. En löparkropp är ju inte gärna musklig och tung.

Tror ni något annat? Dela gärna med er av era tankar...

Jag fick förresten en fråga på Facebook om jag ätit fettförbrännare någonsin, och svaret är ja. Dock är det en djungel därute i fettförbrännarträsket, och jag väljer noga. På innehållsförteckningen ska det bara vara sådant som jag förstår vad det är, de jag har ätit heter "Ripped fuel" och tillverkas av Twinlab. Dom innehåller koffein och cayennepeppar. Naturliga saker. Andra fettförbrännare har nyligen fått säljstopp i vissa delar av Sverige, eftersom dom innehåller Synefrin - det i kombination med Koffein kan vara skadligt för kroppen. Exempel på dessa är till exempel "Heat". (Länk till hela listan hittar ni HÄR)

Kosttillskott eller inte, man tränar ju ändå för att kroppen ska må bra av det - det tycker jag ska genomsyra hela ens vardag! Var snäll mot kroppen liksom...

Jippi! Jag vann just den här snyggingen på Tradera!

Jag tror att det gick folk förbi att denna är från Better Bodies senaste kollektion, dom kostar typ 1000-1100 kronor. Och om det är sant det säljaren säger att den är använd tre gånger, så är det här en toppendeal! Oj, så glad jag vart nu - funderar om jag ska gulla med David om att kanske fara till gymmet? Hmm, jag får se...

Lägger man ihop alla fakta.

Både jag och Dino är härligt pömsiga och mätta.

Jag fick just en pizzaslice i ögat.

Dino har ätit så mycket att varje gång han lägger sig på magen, smattrar det i brallan. Men ändå vill han bara ha mer, mer, mer...

Och nu är vi lediga.

Det är FREDAG!

Någon slags frukost...

Protein och energi i form av Kesella och celsius. Och nu är jag ledig...ett litet tag i alla fall.

Snart ska jag hämta älskade Lillskrutt från dagis. Imorse när jag fick träffa honom en sekund var han så glad, och när han förstod att jag skulle lägga mig igen grät han otröstligt! För att sätta detta i perspektiv så det går att förstå, så brukar jag och Dino hänga så mycket att han nästan är less på mig...

Man kan kanske tro att Dino ska bli storebror.

Men detta är bara resultatet av en riktigt god middag med kött, potatis och tsatziki. Som efterrätt vart det en proteinshake, jag testar Body Sciences Whey 100 protein, och det smakar riktigt himla bra må jag säga. Det är underbart att vara så här mätt, men det är tur att man har lite löshud på maggen till såna här tillfällen...

Svar!

"Vad jobbar du med?"

Jag jobbar som undersköterska på Beroendeenheten - Skellefteå Lasarett. Jag trivs bra, har mycket bra arbetskamrater och roliga arbetsuppgifter. Men, jag har en liten plan i bakhuvudet som innefattar studier till hösten. Vi får helt enkelt se hur det blir, det är mycket frågor kring det. Kan jag, har vi råd...

...vågar jag, lite fegis som jag är...

Jag kan inte stänga av hjärnan...

Jag har tappat lite tron på mänskligheten idag. Det har varit så mycket, fina arbetskamrater som bara kastas bort. Någons vän som är trebarnsmamma men har cancer och är döende. Någon i det där samlarprogrammet som var advokat, men förlorade sin lilla bebis och sedan förlorade förståndet. Folk som inte mår bra. Jag grubblar, och kan inte skaka av mig känslan att allt det där kan drabba mig. Jag har bara sovit 3,5 timme sedan igår morse, därav det där mörka (inte särskilt Sara-aktiga-glaset-är-halvtomt) tänket. För att stänga av tankarna la ja mig i sängen, med mobilen. Tanken var att läsa en sorglös blogg, gick in på Zytomierskas blogg och möttes av ett inlägg om en svårt sjuk liten kille. Det är bara att konstatera, idag finns det ingen rättvisa. Jag kan aldrig tänka tanken att något skulle hända mitt hjärta, och nu kan jag inte sluta tänka den.

Och jag är trött i huvet, har för mycket kärlek i hjärtat och är tom i magen. Inte en bra kombo.

Onsdagsmys!

Onsdagscombat som var fantastisk, den är tuff den nya releasen. Jag tror jag måste arbeta lite på kondisen. Svettigt och kul!

Nu blir det mys, men fortfarande inte med godis (snart är den sjuttonde dagen gjord, men satan så motigt det är. Fortfarande!) istället vart det en lång varm dusch. Hårinpackning från Macademia, luktar fantastiskt och lika fantastiskt bodybutter.

Avslutningsvis blir det en proteinpudding med hallon (jag ger mig Ann, det är gott) och en Loka. Den nya smaken med Jordgubb & Lakrits gör underverk för godissuget! Det var allt från mig, för denna gång.

Ha en mysig kväll ni med!

Hämtat tidigt på dagis.

Dino fick komma hem en timma tidigare för jag saknar honom så mycket, han blir där mycket och även om han trivs så vill ju jag ha min beskärda Dino-del.

Men snart är det långledigt, bara att hålla ut.

Vi följdes för att handla och han fick en egen vagn för första gången, storkillen! Det kändes så himla märkligt, han var så myndig. Stannade vid saker, såg ut att grunna på vad som saknades i skafferiet och plockade sedan ner grejjer i vagnen. Som jag plockade upp efter honom... Mest verkade han vara i nöd av marinad, han plockade på sig typ sju flaskor. Som att han skulle marinera en himla mammut liksom. Sötnöten.

Middag snart, sedan bege sig iväg till Bodycombat på Friskvårds, onsdagar betyder ju att det är världens bästa Jossan som håller i det. Kan inte bli annat än GREJT!

Jag är (typ) ledig idag.

Jag jobbar natt inatt, och det är skönt. Det har varit så otroligt mycket jobb på sistonde, störigt. Man hinner inte med träningen, man hinner inte med att hålla efter kaoset hemma. Man hinner inte träffa Dino ens i närheten av det man vill, jag skaffade liksom inte den där underbara busen för dagisfröknarnas skull (öh, jag menar förskolelärarna!). Han är min, bara min och ingen annans.

Idag har vi i alla fall en ledig dag tillsammans, vi har busat inne och busat ute. Cyklat till Konsum, Dino fick fika en bulle ute och har sedan övat sig på att cykla. Nu sover han, och jag passar på att njuta av solen i några minuter.

Snart ska jag sova också...

Måndag, men snart tisdag.

En bra dag, och jag hann med ett härligt gympass innan det var jobb till halv tio.

Det vart:
Fem minuter på Crosstrainern som uppvärmning. Knäböj, två set med bara stången som uppvärming. Sedan fyra set med 40 kg, tio reps varje gång. Sedan framsida och baksida lår i maskin, med samma upplägg med set och reps. Avslutade med utfall, för att få ur allt.

Sedan vart det fyra övningar för biceps, och tre för triceps. Sjukt bra pass, och mycket bra muskelkontakt!

Men, nu kommer vi till det allra bästa. En del i hur jag ville utmana mig själv, var att bli mer bekväm i gymmet liksom. Vi minns ju alla hur det gick sist. Jag fegade ur, samlade mod, fegade ur, samlade mod... Jag gick ut och in ur det där gymmet säkert sju gånger innan jag kommit fram till smithmaskinen. Nu gick jag in, frågade en kille om han använde den, och nej det gjorde han inte. Ställde in den, och började köra. Mot slutet frågade en annan herk om han kunde ta den efter mig, och jag svarade att jag hade bara två set kvar. Det var väl ingen sak liksom! Fasen att man jämt ska förstora upp grejjer liksom...

Trots att jag bara känner början på den massiva träningsvärk jag kommer att ha imorgon...

...så längtar jag redan till nästa pass.